En match med två ansikten
15.7: SÄÄRIPOTKU - IFK 2-2 (2-0)
Den andra omgången av årets division 4-säsong inleddes med bortamatch mot Sääripotku i Yxpila. Säsongspremiären i Jakobstad slutade i seger med 1-0, men vi lyckades inte ta sex poäng av sex möjliga mot det orangeklädda Karlebygänget. "Returen" slutade 2-2 (2-0) efter en s.k. match med två ansikten.
Vi inledde bedrövligt och vår första halvlek var under all kritik. Vi spelade utan vare sig hjärta, tanke eller disciplin och vi bjöd Sääripotku på både 1-0 och 2-0. Det första baklängesmålet kom visserligen på en snygg lobb från vänsterkanten, men med lite jävlaranamma hade vi stoppat räden. 2-0 kom på en hörna där ingen IFK:are hade något intresse av att nå bollen.
I pausen visste alla vad som gått snett och vad som måste göras, och i den andra halvleken gick vi ut och reparerade skadan. Vi tog kontroll över mittfältet, rullade mera boll, sökte ytor och började vinna närkamper. Det gav också resultat. Didier Diouf inledde upphämtningen med att göra 2-1 från straffpunkten sedan Ville Hakola rivits ner. Vi fortsatte att pressa på och både Ivar Holti och Asdren Syla hann bränna några chanser innan den förlösande kvitteringen kom i den 82:a minuten: Akseli Aninko slog ett praktinlägg från höger som Ville Hakola skallade in.
Vi gick "all in" för ett segermål, men mäktade inte med att avgöra.
Segersviten blev således bara två matcher lång, men att resa sig från ett tvåmålsunderläge på bortaplan och att förlänga den förlustfria sviten till tre matcher är positivt. Det tar vi med oss till nästa match mot Esse IK II den 25 juli.
Skön seger i Karleby!
6.7: GBK II - IFK 2-3 (1-3)
Efter en riktig krigarinsats hämtade vi hem tre sköna poäng från Karleby efter 3-2-seger mot GBK II. I pausen ledde vi med 3-1.
Det dröjde länge och väl innan hela laget var samlat i omklädningsrummet. Vissa hade inte noterat att matchen flyttat från Yxpila till Kipparihallen, medan vissa av diverse andra orsaker anlände sent. Men när vi väl gick ut på plan var vi laddade till tänderna! Matchen var bara 2 minuter gammal när Ivar Holti pressade högt uppe, snodde bollen och rullade in 1-0 via stolpen. Tio minuter senare slog Asdren Syla ett fint inlägg från sin högerkant och Denis Kheimonen smällde in 2-0.
GBK II var chockat, men fick ändå igång sitt passningsspel och reducerade i den 28:e minuten. Trots bakslaget fortsatte vi att kriga om varje boll och återtog tvåmålsledningen i den 36:e minuten, Kheimonen var framme igen och krutade in 3-1 invid stolproten.
I den andra halvleken flyttade GBK II upp mera folk i anfallet, och lyckades också tråckla in 3-2 i den 52:a minuten. Låt sedan vara att det handlade mera om tur än skicklighet.
GBK II hade ett visst övertag, men tack vare ett bra försvarsspel av hela laget - och en viktig räddning av målvakten Joni Grankulla - fick de inga fler mål. Mot slutet av matchen radade vi upp flera bra chanser, utan att lyckas en fjärde gång.
Det här var utan tvekan vår bästa match hittills den här säsongen. Fortsätter vi spela med lika stort hjärta är vi svårslagna! JBK-killarna Joonas Järvenlahti och Sumit Singh gjorde debut i IFK-tröjan och gjorde det bra.
Nästa match spelas också i Karleby, då vi möter Sääripotku lördagen den 16 juli.
En bra halvlek räckte inte
21.6: PEFF - IFK 1-0 (1-0)
Derbyt mot topplaget Pedersöre FF på Falli i Bennäs blev ingen höjdare. Varken resultat- eller spelmässigt. En usel första halvlek, där vi släppte in en flipperboll efter en frispark i den 19:e minuten, blev vårt fall. Matchen slutade 1-0 (1-0).
Efter de öppna portarnas dag i Kållby satsade vi på en lägre press och ett mer kompakt lag, men det fungerade inte alls mot PeFF:s kampfotboll. Vi kom praktiskt taget ingen vart i den första halvleken, utan fick mest koncentrera oss på att avvärja den ena långbollen efter den andra. PeFF kom visserligen inte åt att skapa särskilt många farliga lägen, men vid den där frisparken slumrade vi till och PeFF hade bara att tacka och ta emot.
I den andra halvleken återgick vi till en högre press, och vi började genast skapa farligheter. Ville Hakola kom till ett bra skottläge, men missade målet. Alexander Felix kom loss på vänsterkanten efter att ha vunnit en duell, men fick ingen bra träff på bollen och målvakten kunde rädda. Vår i särklass bästa chans tillföll inbytte Qassem Alawy, som fick fritt skottläge från ett par meter - men otroligt nog prickade han målvaktens famn i stället för de gapande nätmaskorna.
PeFF hade också en jättechans att utöka till 2-0, men vår målvakt Ibrahimi Shpend stod för en kalasräddning på Jockum Nygårds farliga frispark.
Vi gjorde en riktigt bra andra halvlek, det enda som saknades var målen. Därför blev det heller ingen poäng i derbyt, vilket var en stor besvikelse. Nu slickar vi såren över midsommar och återupptar jakten på seriepoäng fredagen den 1 juli. Då kommer TUS från Terjärv på besök till Västraplan.
Klar seger mot jumbon
1.7: IFK - TUS 4-0 (1-0)
Efter krysset mot KUF och förlusten mot PeFF var det skönt att äntligen vinna igen. Bottenlaget TUS fick stryk med klara 4-0 (1-0) på Västraplan.
Trots att vi var det klart bättre laget var det inget bländande IFK som publiken fick se. I synnerhet inte i den första halvleken. Vi slarvade och uppträdde oengagerat fastän vi var flera nummer större på alla områden. Kanske vi trodde att det skulle bli för enkelt när Ivar Holti satte vårt 1-0-mål redan i den 8:e minuten?
Det blev lite bättre i den andra halvleken och vid ett par tillfällen blixtrade vi till och bjöd på fina anfall. Alexander Felix tryckte in 2-0 från närhåll två minuter in i den andra ronden, medan Asdren Syla avslutade ett mönsteranfall med att dundra in 3-0 i den 71:a. Sergei Kalinin fastställde slutresultatet från straffpunkten tio minuter från slutet efter att Ville Hakola blivit nerdragen.
Målvakten Joni Grankulla hade en lugn fredagkväll mellan stolparna och behövde bara ingripa en gång: på en frispark i den första halvleken. Skottet sökte sig upp mot krysset, men Grankulla plockade säkert ner bollen.
Ingen höjdarmatch således, men tre poäng är alltid tre poäng. Och att vi höll nollan för blott andra gången den här säsongen smakade nästan lika gott som segern.
Kryss med bitter eftersmak
15.6: KUF - IFK 4-4 (2-1)
Stärkta av den förlösande 5-1-segern mot YPA Akatemia gick vi in för att ta säsongens första bortaseger när vi gästade KUF i Kållby. Men vi nådde aldrig upp till samma nivå och fick nöja oss med oavgjort efter 4-4 (2-1) på en ojämn, liten och svårspelad gräsplan.
Gör man fyra mål ska man vinna en fotbollsmatch. Så är det bara. Offensivt skapade vi många chanser och stor oreda framför KUF:s mål, men vad hjälper det när försvaret läcker som ett såll? Både 1-0 och 2-0 kom efter missar av målvakten och försvaret. Vid KUF:s tredje och fjärde mål tilläts hemmalaget ta sig igenom försvarslinjen på tok för enkelt.
Samtidigt är det ett prov på mental styrka att orka resa sig trots att man golvats flera gånger om. Efter den bedrövliga starten med 2-0-underläge inledde Alexander Felix upphämtningen i den 28:e minuten, låt sedan vara att hans skott gick lite turligt in via Denis Kheimonens arm. Där hade vi marginalerna på vår sida.
Vi gick ut till den andra halvleken för att fortsätta trycka på och vända och vinna. Men så var det det där med att försvara sig. Med 53 minuter på klockan rann KUF igenom och gjorde 3-1, och plötsligt var uppförsbacken brantare igen. Vi vara nere för räkning, men inte ute. Fem minuter senare klackade Schkelzen Syla läckert in en hörna till 3-2 och kort därefter var samme Syla framme igen på en hörna och skallade in 3-3. Två mål av Syla, kvitterat och KUF darrrade.
Med kvarten kvar kom en ny kalldusch då KUF satte 4-3 efter ännu ett tveksamt ingripande av försvaret, men vi skulle trots allt få det sista ordet då Ville Hakola fick en långboll i den 90:e minuten och rullade kyligt in 4-4.
Trots den sena kvitteringen kändes krysset mera som två förlorade poäng än en vunnen, men en lite loj inställning ger inte mer mot en hårt kämpande serienykomling.
